Vi är på gång igen

För en tid sedan fick vi e-post från en person som tyckte det var synd att vi inte hade skrivit på ett bra tag. Kul att någon reagerar faktiskt, för ibland undrar man ju om det överhuvudtaget är nån som bryr sig om vad man skriver. Sen är det ju så att på vintern brukar det bli lite mindre aktivitet ute i bushen, så av den anledningen har det inte funnits så mycket att skriva om heller, men det är inte bara vintern som hindrat oss från skogsluffning den senaste tiden.

I december blev vovven sjuk i diabetes och så därför opererades hennes livmoder bort en vecka före jul. (En tiks löpcykler gör det svårt att ställa in insulindosen och har man tur kan diabetesen gå över efter en sådan operation. Sådan tur hade dock inte vi så nu får hon två sprutor varje dag.) En nyopererad hund tar man ju inte med sig ut i skogen, så då stannade vi också hemma.

Sen har Gösta också fått mer än lovligt ont i foten. Fotjäveln har stökat länge, men nu kan han knappt gå på den. Om han försöker gå i alla fall, får han betala efteråt med brännande värk och en känsla av att ha en kniv i foten. Förhoppningsvis kommer den att bli opererad snart, men tills dess blir det nog rätt sparsamt med promenader.

Men promenader är ju inte enda sättet att ta sig ut, vi är ju bilburna också och i helgen som gick gjorde vi en tur till sjön Båven och omgivningarna där omkring. Vi filmade en del när vi var där och så snart vi klippt ihop en liten film av det kommer vi att visa den här och berätta mer om vår utflykt.

Dessutom har vi en kanadensare. (Inte snygg men fullt funktionsduglig.) Den ska vi försöka ta oss ut med framöver.